Christa Mickelsson

Ljusår från snällgospel

När jag gick i församlingens dagklubb sjöng vi Det lilla ljus jag har och jag kommer alltid att komma ihåg hur vi barn med stor variation imiterade frestaren och blåste ut vårt imaginära ljus med visslande ljud och varierande tekniker. Då gospelensemblen Mrs Bighill Singers gör en version av den klassiska sången på skivan Kom hem! är det orkanvindar och fläktmaskiner som gäller och inga småbarnspustar. Men att jämföra Mrs Bighill Singers med frestaren är förstås missvisande – inget kunde vara mer fel. För deras nya skiva är andlig uppmuntran i högklassig paketering från början till slut. En av de fina sakerna med Mrs Bighill Singers är att medelmåttorna (de som utgör merparten av sångstyrkan i de flesta andliga körprojekt i Svenskfinland och ska få göra det) fattas. Primus motor Heidi Storbackas dröm 2009 var uttryckligen att samla duktiga sångare och bilda en gospelgrupp. Nu, sex år senare, kommer deras första egna skiva. I början valde de mest engelskspråkig gospel, men på Kom hem! är bara bonusspåret Our Father på engelska, resten sjungs på svenska. Jag fastnar genast för titelspåret, en låt som dryper av attityd och dramatik, ljusår från snällgospel. Öppningsspåret Fader Vår bär på liknande drag. Här händer saker: allt från pop till glamrock. Bägge låtarna har Heidi Storbacka skrivit, liksom musiken till För att du inte tog det gudomliga. Också den närmast elektrisk, låten skulle vilken sekund som helst platsa i Me- tallmässan. I andra ändan finns det mjuka och vilsamma: Gud, jag lyssnar (du har kanske hört den i Mary Marys version Speak to me), Låt mig röra dig och Trofasthet. Samtliga i gruppen har utmärkt sig musikaliskt på olika håll i Svenskfinland som körledare, Voice of Finland-deltagare och soloartister. Lägg till samarbetspartner som Mikael Svarvar och Johannes Häger och du förstår att kvaliteten inte är ett problem.